I wish♦ Kapitel 5

:Harrys perspektiv:
Jag vaknade upp dagen efter festen, jag visste inte vart jag var. Jag kollade mig runt och tillslut förstod jag att jag var hemma hos Liam. Jag kollade runt i sovrummet, brevid mig låg Carol, Louis och Cas. Har alla vi delat på en säng? Jag kommer inte ihåg något från igår, jag var så full. Eller jag kommer ihåg att Niall gick hem för han var ledsen, det var något med Cas tror jag. Jag tycker inte synd om honom, han får skylla sig själv. Det är mer synd om Cas. Jag satt och tänkte och försökte minnas något från igår.
- Good morning, hör jag en röst bakom mig säga.
Jag kollade bak, det var Carol.
- Hi Carol, morning.
- Why are we here? I don't remeber anything, sa Carol.
- Not me either, haha.
Eftersom vi pratade ganska högt så vaknade både Lou och Cas.
:Carols perspektiv:
Louis och Cas? Oh, nu kommer jag ihåg. Dom kysstes igår på festen och då gick Niall hem för han blev så ledsen. Men jag och Harry, gjorde vi något? Jag kommer inte ihåg att vi höll på. Aja, det visar sig väl.
Liam kom in i rummet.
- Hi guys, have you slept well? frågade Liam.
- Yes, svarade alla i kör.
Liam, han är nog den snällaste människan på jorden, han är så underbart snäll satt det är helt sinnessjukt.
Jag tog min mobil och låste upp den, det första jag får se då är en bild på mig och Harry, vi kysser varandra på bilden. Så jag har alltså kysst Harry.. Jag visade Harry bilden, han skrattade till och jag såg att han rodnade. Jag hade en bild på Louis och Cas också, på bilden så står dom och håller om varandra, han kysste henne på bilden.
Jag visade dom bilden. Louis började skratta och det samma gjorde Cas. Det var en grym fest igår och jag hade tydligen jättekul. Jag kollade på klockan, 13:00, jaha. Jag plockade ihop mina grejer som låg utspridda över hela golvet, jag hade Harrys vita t-shirt på mig. Den luktade öl, herrparfym och gud vet allt. Jag vet inte vems byxor jag hade på mig, det var ett par killbyxor, beiga. Jag tog mina kläder och gick ut i hallen och letade efter en toalett att byta om i. Zayn gick ut ur sovrummet samtidigt som mig. Han kollade på byyxorna.
- Haha, so it was you that borrowed my pants yesterday? sa han.
- Oh, are them yours?
- Yes, but it's okey, I have my sleep shorts.
- Im just gonna switch clothes, then you can take them, ha.
:Nialls perspektiv:
Igår var den värsta kvällen i mitt liv. Det skulle vara jag och Cas, inte Lou och Cas. Jag fattar inte hur han kunde göra så mot mig, vi har varit bästavänner sedan sandlådan och vi skulle vara det för alltid, men nu vet jag inte längre, Cas är jag fortfarande dödsförälskad i. Mitt liv suger, jag hatar att känna såhär. Jag smsade Cas.
To: Cas
''Do you wanted to hurt me? Was it like this you wanted that it would be between us? I love you.''
From: Cas
''Are you kidding with me? You broked up with me cause you liked Mel, and then are you blaming me for this shit? You are the best boyfriend i ever had, but I don't feel so anymore.
But I love you to Niall, you're amazing.''
Nu började jag gråta igen, jag ville så gärna ha henne, jag älskar henne och hon är den underbaraste tjejen i världen, men jag sårade henne och jag står för det, men jag hånglade iallafall inte upp någon annan. Jag bestämde mig för att gå hem till henne och be om förlåtelse av hela mitt hjärta. Jag skulle köpa blommor till henne också.
:Cassandras perspektiv:
Det känns som att det gick ganska bra mellan mig och Louis igår, han är påväg hem till mig, för vi ska kolla på film och så vidare. Niall vill jag inte ens tänka på. Jag fixade iordning mig lite lätt innan Louis kom. Jag kunde ju inte se ut som att jag var hur bakis som helst. Fast jag var det. Det knackade på dörren och jag öppnade. Där stod Louis, underbara fina Louis. Han kysste mig oväntat på munnen, mjukt och länge. Han höll om mig. Sådär omtyckt har jag aldrig kännt mig förut. När vi kyssts färdigt så får jag en chock. Där står Niall, med blommor i handen och tårar i ögonen. Det högg till i min mage när jag såg han. Han slängde blommorna på trapphusgolvet och sprang ner för alla trappor.
- I'll maybe have to go home now right? sa Louis.
- Yes, maybe.. See you soon! sa jag och kramade han.
Jag tog upp blommorna. Det ramlade ut ett kort ur den fina buketten. På kortet stod det:
''Im sorry for what I have done to you.
I never mean to hurt you.
You're my lifes love and the best girl in the world.
My feelings for you is so big and i really want you back.
I love You Cassandra.''


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0